lördag 26 september 2009

Yogaguru

I torsdags fick vi erbjudande om att åka till en moské där de driver ut demoner ur folk. Alltså utför exorcismer på psykiskt sjuka eller besatta människor. Eftersom den enda erfarenhet jag har av dylikt är genom skräckfilmer så målades genast hemska bilder upp i mitt huvud av avgrundsvrål, rullande huvuden, tungotal och diverse skräckinjagande kroppsförvridningar. Eftersom vi fick förfrågan fem minuter innan avfärd kände jag att jag som inte pallar skräckfilmer i verkliga livet skulle nog inte klara fem minuter på ett sådant ställe, så jag avstod. De som var iväg sa att det inte var så farligt som de trott, men jag är ändå ganska nöjd med mitt beslut. Kanske längre fram när jag hunnit tuffa till mig, men i grund och botten kommer jag nog förbli en fegis :)

Lite senare på kvällen, vid sjutiden, kom en yogaguru med sin lärjunge för att visa oss den urgamla tradition som kallas yoga. Eftersom den kommer från Indien från början vore det nästan en dödssynd att inte titta på någon som verkligen är fullärd i denna konstform. Yogin började med att rengöra sig inför Gud. Detta gjorde han genom att snabbt sluka 2 liter vatten, föra ner en lång slang ner i matstrupen och tömma ut allt vatten igen. Han drack också mjölk genom näsan, sprutade vatten genom näsborrar och bihålor, svalde en flera meter lång gaslinda för att sedan dra ut den med en massa slem från mage och svalg, körna runt sina inre organ med hjälp av magmuskler och andra inte lika intrycksgivande variationer på samma tema.

Sedan var det dags för en uppvisning av diverse krångliga ställningar. Dessa utfördes av lärjungen som tränat yoga i trettio år. Han stod på händer och krökte ryggen så fötterna hamnade långt framför huvudet, ungefär som en skorpionsvans. Det såg väldigt onaturligt ut. Och i den stilen fortsatte det med övningar som kräver en enorm fysisk styrka och smidighet som inte ens ormmannen besitter. Yoga är väldigt mycket mer än bara solhälsning! Tyvärr kändes det inte som ett läge där man kunde fotografera så jag har inga bilder från detta mer än de som finns kvar i mitt huvud. Ni får helt enkelt föreställa er hur det såg ut.
Som avslutning på uppvisningen tog gurun över igen. Han fick låna en bomullsnäsduk av en i publiken. Sedan tog han en spjutspets (ganska spetsig men inte särskilt vass), fäste den på ett långt armeringsjärn (ca 2 m), la näsduken ihopvikt mot ögat, spjutspetsen mot näsduken och andra delen av spjutet mot väggen. Sedan började han trycka ögat mot spjutet och BÖJDE SPJUTET med ögat!!! Oerhört fascinernade att se. Efter detta lät han också sin puls försvinna genom tankekontroll. Han STÄNGDE AV pulsen!! Hur gör man det egentligen? Dör man inte av sånt?? Jag hade inte trott på det om inte en av mina kamrater faktiskt hade suttit och kontrollerat hans puls hela tiden och faktiskt känt hur den fösvann för mer än en minut och sedan kom tillbaka igen.
Denna man är nu vår nya yogalärare. Imorse var han här kl 07.00. Som tur var så började han inte så avancerat utan det var ganska lätt men ändå jobbigt. Trots att vår tidigare lärare har varit jättebra så tror jag både hon och vi uppskattar att ha en riktig guru som visar oss hur man gör. Imorgon kommer han kl. 08.00 så vi får lite sovmorgon :)

Denna helg kommer bjuda på mycket spänning. Idag kl 15 ska jag träffa min handledare hemma hos honom för att prata om mitt projekt. Inatt (vid 03.00) ska vi på Durga puja (en festival till gudinnan Durgas ära). Imorgon bitti är det yoga igen och sen eventuellt lite avslappning vid poolen så vi orkar med festen som börjar kl 21 imorgon kväll när vi ska få dansa igen. Detta kan vi tacka min kära klasskamrat för som har frågat om vi kan få delta i en sådan fest. Jag längtar verkligen och ska försöka bjuda på lite bilder och berättelser så fort jag får tid :)

Trevlig helg!

2 kommentarer:

  1. Jäklar vad ni håller på hela tiden....blir trött bara av att läsa om allt som händer...ha det så kul på festen...kramar

    SvaraRadera
  2. Låter fantastiskt! Retas hur mycket du vill. Jag trivs bra här hemma i kalla Sverige med näsan begravd i mina skolböcker. Jag är inte ett dugg avundsjuk på dig. Inte ett dugg. ;)
    Saknar dig också vännen. Skönt att veta att du har det bra!
    Puss & Kram!

    SvaraRadera