Ja, det är ju alltså namnet på den här bloggen.
När jag åkte till Indien för fyra och ett halvt år sen så kändes det logiskt att döpa bloggen till det, det var ju faktiskt en dröm som gick i uppfyllelse. Indien alltså.
Så nu har jag återupplivat den här bloggen. Med nya drömmar antar jag att man kan säga. För nu ska jag till Luxemburg.
Men det betyder inte att mitt liv de senaste fyra åren på min nya hemmaplan varit utan drömmar. Absolut inte. Men jag antar att de drömmarna kanske inte skulle vara intressanta att läsa om, inte lika exotiska.
Men varför inte? Drömmar är ju meningen att de ska vara personliga och kanske därmed också exotiska eftersom man delar dem med ett fåtal men inte med alla.
Så jag tänkte jag skulle dela med mig av en dröm jag haft de senaste åren men inte riktigt vågat hoppas på.... Jag vill bli författare. Jag har alltid älskat att läsa och skriva men kanske mest för min egen del. Men så för två år sen så föddes en idé. Den idén har nu blivit nerskriven på papper och jag hoppas på att den en vacker dag ska hitta hem och bli en bok. En barnbok. Några av mina närmaste har fått läsa den och det har gett mig såpass mycket mod att jag nu vågat skicka den till ett förlag.
Under tiden den skrevs så föddes några nya idéer om en uppföljare. Men det är inte dem jag vill berätta om nu.
En vän till mig går igenom en tuff tid nu. Jag insåg nog inte hur allvarligt det var förrän jag läste hennes blogg där hon lämnar ut sig helt och hållet för omvärlden, delar sin oro och sina förhoppningar. Det gör mig ledsen att hon ska behöva känna så. Men när jag läste hennes blogg så tog en ny berättelse form i mitt huvud. Jag vet inte om det är rätt eller fel att göra så men för mig kändes det skönt att få skriva den sagan. Jag hoppas att den kanske på något sätt tar udden av saker. Jag har i alla fall fått ner den också på papper och samlar nu lite mod för att dela med mig av den. Förhoppningsvis så vågar jag det inom en snar framtid.
När jag åkte till Indien för fyra och ett halvt år sen så kändes det logiskt att döpa bloggen till det, det var ju faktiskt en dröm som gick i uppfyllelse. Indien alltså.
Så nu har jag återupplivat den här bloggen. Med nya drömmar antar jag att man kan säga. För nu ska jag till Luxemburg.
Men det betyder inte att mitt liv de senaste fyra åren på min nya hemmaplan varit utan drömmar. Absolut inte. Men jag antar att de drömmarna kanske inte skulle vara intressanta att läsa om, inte lika exotiska.
Men varför inte? Drömmar är ju meningen att de ska vara personliga och kanske därmed också exotiska eftersom man delar dem med ett fåtal men inte med alla.
Så jag tänkte jag skulle dela med mig av en dröm jag haft de senaste åren men inte riktigt vågat hoppas på.... Jag vill bli författare. Jag har alltid älskat att läsa och skriva men kanske mest för min egen del. Men så för två år sen så föddes en idé. Den idén har nu blivit nerskriven på papper och jag hoppas på att den en vacker dag ska hitta hem och bli en bok. En barnbok. Några av mina närmaste har fått läsa den och det har gett mig såpass mycket mod att jag nu vågat skicka den till ett förlag.
Under tiden den skrevs så föddes några nya idéer om en uppföljare. Men det är inte dem jag vill berätta om nu.
En vän till mig går igenom en tuff tid nu. Jag insåg nog inte hur allvarligt det var förrän jag läste hennes blogg där hon lämnar ut sig helt och hållet för omvärlden, delar sin oro och sina förhoppningar. Det gör mig ledsen att hon ska behöva känna så. Men när jag läste hennes blogg så tog en ny berättelse form i mitt huvud. Jag vet inte om det är rätt eller fel att göra så men för mig kändes det skönt att få skriva den sagan. Jag hoppas att den kanske på något sätt tar udden av saker. Jag har i alla fall fått ner den också på papper och samlar nu lite mod för att dela med mig av den. Förhoppningsvis så vågar jag det inom en snar framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar